måndag 7 september 2009

Inför lajv

Det är tänkt att jag ska ut i skogen, bo i tält och låtsas att jag är någon annan för en helg. Samtidigt funderar jag på hur jag i så fall ska smuggla med mig kurslitteraturen på bästa sett. Jag måste ju ha någon form av nalle med mig ut när mina två medlajvare ligger och sussar sött bredvid varandra i tältet.

Nu är jag lite osäker på att vi verkligen kommer ut eftersom vi haft lite bortfall och skadeproblem i gruppen, men det får tiden utvisa. Innan dess måste jag dock få mina lajvkläder gjorda eftersom jag kommer behöva dem om vi kommer iväg. Fick mitt ylletyg på posten idag och har satt igång att göra pösbyxor. Just nu ligger de hemma hos en av dem som ska med ut. Jag har skola hela dagen imorgon och hon erbjöd sig att påbörja sömnaden av dem. Det är rart. Jag känner i och för sig att jag borde göra det själv, men i ärlighetens namn hinner jag inte!

Tyget är verkligen jättefint. Ser ut som tjockare bommulstyg. Det är sådant som får mig att fundera. Jag har stött på "veta bättre typer" som mer eller mindre krävt att man ska så kallade historiskt korrekta kläder på lajv. Det ska vara ylle och handsömmar. Möjligen kan man få använda lin i undekläderna. Så hur såg ylle ut på medeltiden? Hur var det vävt och färgat egentligen? Jag har svårt att tro att allt ylletyg såg ut som tjockt och stickigt vadmal. Det är klart, jag har inga faktiska belägg, men det är det inte många andra som har heller.

Jag köper att ylle är varmare och skönare när det är kallt (det är därför jag envisas när jag kunde kommit undan med bomull), men är det verkligen bättre rent visuellt?
En gång för många år sedan fick jag se ett plagg som troligen är så nära jag kommer komma "histroiskt korrekt" någonsin. Det såg ut som fleece.

-Värt att tänka på!

4 kommentarer:

  1. Åh, den lila fleece-manteln! *shudder*

    Skönt att tyget var bra. :-) Jag var lite orolig att det skulle vara för tunt.

    SvaraRadera
  2. Det ylle vi vanligen köper i dag motsvarar väl vad man gjorde ytterkläder av på medeltiden.

    Ylle kunde göras så tunt att det blev nästan genomskinligt. (Tyvärr kommer jag inte ihåg vad sorten heter)

    Nästa gång vi ses ska jag visa dig min vapenskjorta. Den är i ylle tjock som ett normalt bomulls tyg.

    /Hoffa

    PS är "hemma" tisdag-onsdag.

    SvaraRadera
  3. Jag är osäker på om alla som pratar om "historiskt korrekt" vet vad som är det. (Vissa vet förvisso)

    Somliga verkar tro att man gick runt i säckvävsliknande linnetyg och dörrmatteliknande ylletyg.
    Men tyger var ofta otroligt skickligt gjorda
    En väninna har till exempel berättat att när hon var i Egypten fick de veta att man hittat enormt gamla bomullstyger som är så tunna att man inte kunnat göra ett likadant idag.
    Man kan väva så tunnt idag och man har inte lyckats lista ut hur de gjorde...

    Sen anser jag personligen att det är skillnad på lajv och re-enactment.
    Jag ser det så att i lajv är spelet och berättelsen överordnade och klädseln är mer av "kuliss" eller rekvisita.
    I re-enactment är det hantverket i sig som står i centrum.

    Men det där kan man diskutera i en vecka och tolkningar och uppfattningar är individuella...och allt det där.

    http://green-stuff.bloggagratis.se/

    SvaraRadera
  4. Erika: Själv var jag orolig över att det skulle vara lite tjockt innan jag fick se det :) Vill ändå ha ett visst fladder i byxorna.

    Hoffa: Vill gärna se den, för att inte tala om gambesonen för att se om jag kan klura ut hur min egen ska se ut och om tallriksärmar är så roligt som det låter :)

    Miljömuppen: Har hört det ryktas om någon faraos fru som gillade att valsa runt i linnetyg som var tunt nog att visa mer än det dolde. Men vad vet jag, har inga vettiga källor på det hela :D

    Visst är det skillnad på lajv och re-enactment. Jag har inget emot att försöka återskapa det hantverk som varit, men precis som du säger tycker även jag att berättelsen och spelet är viktigast på lajv.

    Tycker folk sen att det är roligt med nålbindning, handsömnad och att brodera, ja så roligt för dem (och mig). Men Jag kan tycka att man bör kunna leva sig in i ett spel trots att någon har maskinfållat nederdelen av sin kjortel.

    SvaraRadera