Smokkr + eura

Det är inte ofta det händer, men ibland lyckas jag få ett foto på något jag gjort klart. Det här är resultatet av min euraklänning plus min smokkr (hängselklänning) handsydda med vaxad lintråd båda två.

Smokkrn är en alldeles utmärkt höstklänning, tjockt ylle fodrat med linne i livet eftersom den är så stickig att den sticker igenom linneklänningar och allt under. Men den är galet varm om sommaren så jag planerar att göra en ny i ett mindre stickigt och tunnare ylle. Sen kommer det bli en mellanklänning i ylle och förmodligen en kvinnokappa. tyg finns redan hemma, det är tiden som tryter.

Falsk metall

Flask metall, eller att tejpa saker med aluminiumtejp är en rolig teknik. Det går att göra mycket med enkla medel. Det finns de som tejpar in hela möbler. Jag nöjer mig med mindre grejer, men någon gång drömmer jag om att bygga en snygg futuristisk kista.

Här har jag gjort ett grattiskort. 

Material:

Mall (om du inte vill köra på frihand)

Kartong

Aluminiumtejp

Lim

Färg (hobby, eller akrylfärg)

Vass kniv (skalpell eller brytkniv)

Sax

Papper (toapapper eller hushållspapper duger fint)

Penna eller annat verktyg för att bearbeta tejpen med.

Skär ut en bit kartong så stor som kortet ska vara. Skär sen ut olika former (använd mallar om du vill). Jag har skurit ut en stjärna, bokstäver, siffror,banderoll och så vidare.

Pussla ihop din design och limma dit den på kartongkortet.

Riv små bitar av aluminiumtejp och tejpa på dem i ett överlappande mönster. Pressa ned tejpen i alla skarvar av designen. Ta baksidan av en penna (eller annat bra redskap) och gnugga så att alla detaljer kommer dram.

När du är nöjd tar du en klick färg, jag tycker svart blir snyggast, och stryker över. Låt torka i ett par sekunder sen tar du en papperstuss och drar över ytan så att färgen enbart fäster där du vill ha den. Tänk springor och skarvar så att 3D-effekten förstärks.

Förkylningsserie

Inatt vände det. Första dagen utan feber och jag nyser och hostar lite mindre. 

Firade helgen med hostmedicin och The Guild. Kollade igenom alla sex säsonger på rad. Igen. Men det är en rolig serie, lagom enkel att hänga med i. En bra förkylningsserie. Och nu ligger alla avsnitten hopklumpade säsong för säsong på youtube. Så smidigt.

Vi behöver skaffa ny dator. Jag vill spela spel och vår stationära har packat ihop.

Euraklänning

Innan jag blev sjuk påbörjade jag en euraklänning. En vikingaklänning baserad på finska fynd om jag minns rätt. Äh, Google är din vän. För mönster kan ni titta in hos:  https://hantverkat.wordpress.com/tag/euraklanning/ det gick löjligt lätt att plocka ihop klänningen med en här beskrivningen.

Jag valde att göra den i lila linne. Det är möjligen inte en bra färg att välja om man vill återskapa vikingatiden mer seriöst, men just nu är jag mer intresserad av vad som ger mig inspiration än att vara seriös. 

Klockan fem på morgonen

Klockan är fem på morgonen och jag har hostat mig vaken. Hostat sådär så att halsen spänner sig och försöker kräkas på ren reflex. Och här är grejen med mig; jag kräks inte. Jag kräks inte. Det är så djupt fastrotat i mig och paniken väller upp vid minsta lilla känning av illamående. Jag har inte kräkts sedan jag hade min sista magsjuka i högstadiet och så tänkte jag låta det förbli.

Nu sitter jag här med hostmedicin och honungsvatten och morgondagens alla göromål avbokade. Jag hade velat gå på boksignering i Stockholm, men näh. Jag får hoppas att författaren till Odinsbarn (läs den!) kommer tillbaka en annan gång.

Det är faktiskt inte utan att jag tycker lite lite synd om mig själv. Samtidigt så inser jag att det är en vanlig förkylning. Den går snart över. Sambon har fyllt på matförrådet och det finns snorpapper så det räcker. Jag har ju dessutom lyckats låta bli att kräkas hittills. Win!

Uppuppochiväg!

Så var det dags igen.

Varje gång jag flyger panikläser jag en bok eller två. Man skulle kunna tycka att det skulle kunna vara skönt. Bara luta sig tillbaka och läsa i lugn och ro.

                         Arlanda

Men näh. Jag behöver den där boken för att hantera insikten om att jag sitter jättejättejättejättehögt upp i en liten låda. Eller snarare för att slippa hantera det.

                     Uppe i luften

När vi åkte till London slukade jag den  nyutkomna Odinsbarn (Norsk, fantastisk fantasy - läs den!). Den här gången blev det Eld, fortsättningen på Cirkeln. Den har stått oläst länge i bokhyllan nu. Jag tänker att den förtjänar lite kärlek nu.

                        Frankfurt

En sån helg

När resten av kontoret gick på afterwork eller gick hem och helgmyste slängde jag ihop ingridienserna till ett sista styrelsemöte. Ni vet, dagordning, datum för årsmöte, alla dokument inför det. Det där vanliga som man fixar med på fredagskvällar.

Natten tickade över i lördag och efter ett par timmars sömn kastade jag mig ned till den extrainsatta körövningen. För att sedan sprinta över till magdansuppvisning på stadsbiblioteket för att fortsätta till vänner som bjöd på blodbröd, bakat efter ett recept baserat på arkeologiska fynd från vikingatiden.

Därifrån skjutsade jag sambon till spelkväll och improviserade ihop ett besök hos en vän för en kopp te. Te fick jag, både en och tre koppar. I händerna fick jag också en nyckelharpa som jag lyckades klämma fram en Björnen sover på.

Söndagsmorgon och den snabbaste frukosten ever. Hämta upp en annan vän och iväg till skivinspelning med kören. Sju timmars (stående) sjungande senare drog vi hem till mig för att skriva lajvsånger.

Nu tänker jag sova.

Fantomer och Harry Potter, mycket engelskt

Förrförra veckan åkte jag och sambon till London. Första gången för mig och jag älskar stan. Det kommer bli fler resor dit. Och fler musikaler.

Vi gick på The Phantom of the Opera - jag har velat se den sen jag var liten och en kompis mamma hade en Fantomen på Operan-tröja. Och på tal om barndomsdrömmar svängde vi in på British Museum och tittade på mumier också. Och kristallskallen. Den har jag velat se sen jag läste om den i en Fantomentidning som liten. Den är inte lika gammal eller lika grön i verkligheten som tidningen fick det till (duuuuh, den är i kristall!) men rolig ändå.

Tenördar som vi är så passade vi på att dricka afternoon tea på Ritz. Det var ju pampigt. Mycket rosa. Och mycket engelskt. Och på vägen tillbaka till hotellrummet upptäckte vi att det var helt tomt vid plattform 9 3/4 på Kings Cross station. Dagtid är det långa köer och det har inte känts värt att tränga sig fram dit, men nu så! Det var så lyckat att jag till och med hade min slytherinhalsudk med mig.

Ni vet: #slytherin #snakepride och så vidare

Att avsluta

Den där skönheten i att avsluta någonting. Om det så bara är en endaste liten jullåda av många som fyllts och kan ställas undan i väntan på nästa jul.

Ibland tänker jag att det är därför jag blir stressad. För att det är så svårt med avslut. För att vårt livstempo hela tiden triggar nya saker. För att vi hela tiden förväntas göra nya saker, ha något på gång, vara på språng.

När jag börjar känna av stressen börjar jag också starta nya projekt. Massor av nya projekt. Till dess någon hindrar mig. Ibland hindrar jag mig själv. Men ni vet, gamla projekt känns så. Ointressanta.
Sen hittar jag tillbaka till mig själv och lugnet. Och då tar jag upp alla gamla ufon och gör klart dem.

Det är inte så lätt det där. Vi förväntas klara av att ha många bollar i luften samtidigt. En uttjatad fras. Ett buzzword. Samtidigt sitter jag och jobbar med tjugo olika saker samtidigt. Och så förväntar sig alla att jag ska ha just deras projekt färskt i huvudet. Och när jag äntligen avslutar ett projekt och får lägga det i avslutatmappen så har jag redan tre nya på gång.

Det finns en skönhet i att avsluta någonting. Om det så bara är att titta bakom sig i hotellkorridoren och se alla stängda dörrar bakom sig. En stängd dörr, ett färdigstädat rum.

Jag tror vi behöver bli bättre på att fullfölja, avsluta och njuta av ett väl utfört arbete.

Bälteskrokar

Ute på lajv och på marknader bär jag det mesta i pungar upphängda i ett bälte. Det skulle kunna vara smidogt om jag inte fick så ont i höfterna av det. Till och från vill jag kunna plocka bort all tyngd från höfterna, men vid det laget har de olika pungarna ofta trasslat in sig i varandra och så måste jag plocka av mig hela bältet för att ta loss dem.

I år ska jag göra ett försök med de här trådslöjdade bälteskrokarna. förutom att de är gruvligt snygga så tror jag att de kommer underlätta av- och påtagning av pungarna. Jag erkänner att jag inte har koll på om man använde bälteskrokar, under vilken period och hur de i så fall såg ut. Jag tänker köra på de här lite allmänt - är man snäll mot sin kropp är den snäll(are) tillbaka.

Jag har använt den här beskrivningen när jag gjort mina krokar. Det tog ett par försök, sen gick det bra. Kom ihåg att skriva upp måtten på tråden om du gör mindre eller större krokar. Det är så nesligt att sitta och inte komma ihåg hur man gjorde två veckor senare när man vill göra en likadan.

Endonödig

- Springer du på toa ofta?

- Är känd för det ja. Mina vänner skämtar om det.

- Ett vanligt symptom. Det beror på endometriosen.

Tack, då vet jag.

Jag har skämts för att jag är kissnödig mycket oftare än alla andra. Men nu vet jag att det finns en orsak, att den är fysisk och obotbar, men vanlig. Jag vägrar skämmas över endon och det som hör till. So what om jag är kissnödig oftare än dig, eller dig. Jag får en anledning att resa mig från skrivbordet och gå ett par steg. Det är nyttigt.

Lajvsug

En fantastisk helg med lite sömn, mycket te och en jamig katt har resulterat i lajvsug. Ett riktigt jävligt lajvsug.

Vårlajvet jag brukar åka på är inställt, så jag behöver hitta på något annat. Något jag kan se fram emot. Gärna fantasy. Helst i Mälardalen.

De säger att man måste städa.

Gräsänketid är utrensningstid. Eftersom jag drömmer om en lättskött garderob son inte skrynklar till kavajslaget har jag peppat mig själv genom att läsa capsule wardrobe-bloggar. Tanken är att ha 33 plagg/accossearer/smycken som man enkelt kan kombinera ihop. Ytterkläder räknas, Dock inte strumpor och underkläder. Någon form av basgarderob med extra mums i form av någon färgklick. 

Personen som kom på detta har inte en svartalternativ stil kan jag bara konstatera. Inte heller är hon lajvare/medeltidare/viking.

Jag tänkte att jag skulle rensa ut 33 plagg istället för att spara 33. Kom upp i 26 innan jag kroknade. Resultatet är i vilket fall en klädstång där det finns (lite) luft mellan galgarna och där min kavaj inte förstörs.

Det gör mig ont att slänga gamla favoriter, men de är för små/för trasiga/för whatever. Jag har börjat köpa nytt (och det mina vänner var några år sedan jag gjorde). Jag måste inte spara strumpor som visar mer hud än en bikini. Och de måste inte bli något annat nyttigt. Det är jättebra för miljön att trasiga strumpor kan bli kuddstoppning, men de får -inte- plats i min pysselskrubb heller.

God fortsättning

God fortsättning!

Nytt år, nya tider, nya löften. För många i alla fall. Jag har fullt upp med att infria 2014 års nyårslöfte fortfarande. Det blir träd, vätskeersättning, vattenpumpar, mikrolån och lite annat smått och gott. För att jag vid årsskiftet förra året precis hade skrivit på anställningspapper för mitt första fasta jobb. Och för att jag för första gången i mitt liv skulle få en fast inkomst. För att inte glömma bort hur det har varit att inte få en endaste peng på tre-fyra månader eftersom våra trygghetssystem inte fungerar 100%igt. Och för att jag gillar träd.

Det finns en problematik i välgörenhet som jag är väl medveten om. Fusk, korruption, pengar och saker som inte når dit de ska. Kläder som slår ut den lokala marknaden och bistånd som påtryckningsmedel. För att inte tala om hela diskussionen om de underliggande faktorerna till att jag är rik och någon annan är fattig. För jämfört med väldigt många andra är jag väldigt rik. Jag har ett uppvärmt hem med rinnande vatten, toalett och möjlighet att hämta ut mediciner och köpa kläder. Jag betalar till och med pengar för att åka ut i skogen och leka till och från.

Vi är så benägna att skänka pengar till ändamål som berör oss. Efter tsunamin och så vidare. Det gör jag med. Fast det kanske finns områden med ännu större behov. Och samtidigt kan jag inte vänta med att ge till dess jag hittat de optimala områdena. Då skulle ingenting bli gjort.

Nå, eftersom jag har fast jobb även i år så fortsätter jag nog på samma bana. Jag vet att jag inte kan rädda världen, men jag vill tro att det kan göra skillnad för individen.

Gillar du också träd?

Skänk några ören gratis med ett klick för skogen på http://naturarvet.se varje dag. Det går långsamt, men det går!