Jag vill inte sova, jag vill sticka!

Jag är löjligt trött, men vill inte gå och lägga mig. Jag vill sticka! Håller på med ett par raggsockor, till mig själv. Det ni!

När jag var liten stickade farmor raggsockor åt oss kusiner. Det sista paret hon gjorde åt mig råkade gå i tvättmaskinen för många år sen. Som ni förstår så krömp de en smula. Men bland allt det garn jag senare fick efter farmor hittade jag sockgarn i ull. Ett nystan och en härva med samma typ av garn som i mina sockor och det skulle inte förvåna mig alls om det är samma garn som farmor faktiskt stickade mina strumpor av. Nå nu ska det alltså bli nya sockor till mig. Hurra!

Te och pulsvärmare

Med te och nålbundna pulsvärmare kan man ha det sämre.

Jag har älskat de här kopparna från Ittala ända sedan jag såg reklam för dem första gången och nu äntligen äntligen äger jag två.

Nålbundet turkost

En gång för länge länge sedan i en verkstad långt långt bort fanns en Martin som lånade ut sina händer utan att knota eller ens sucka minsta lilla. Hans tålamod resulterade i att ett par skogsgröna vantar blev färdiga och ivägskickade till sin mottagare vars händer befann sig för långt bort för att kunna mätas vettigt. Därför beslöt tomten sig för att Martin förtjänade ett par alldeles egna turkosa vantar och som tur var fanns ju hans handmått lättillgängligt.

En lång lång halsduk!

En cirka 3,5 meter lång halsduk har äntligen äntligen blivit klar! Den är i svart akrylgarn med glitter och den stora utmaningen var egentligen att få den att sluta krulla sig i kanterna. Alltså att rulla ihop så att den bara blev en lång korv. Med ett strykjärn på låg värme och lite ånga lyckades jag pressa ut kanterna. Hoppas det håller, i alla fall till första tvätten efter det lär jag bli tvungen att göra om proceduren igen.

Nu ska jag försöka sova igen. Skulle bara vila ögonen en halvtimme och vi vet ju hur det kan gå med det. Ett gäng timmar senare vaknar jag av att sambon kommer och lägger sig. Då har jag hunnit bli så hungrig att jag inte kunde somna om. Tur jag inte har skola imorgon.

Armvärmare

Ett par stickade armvärmare. Jag var noggrann och skrev ned hur jag stickade tumdelen medan jag höll på med den första armvärmaren. Men när det var dags för den andra tummen var lappen naturligtvis helt borta. I förrgår hittade jag den rackaren, men då hade jag ju redan stickat klart för länge sedan.

Små blå sockar

Ett par små blå sockar. Stickade för rätt länge sedan, men en smula bortglömda.
Med lite tur kanske de kommer till användning i framtiden. Folk omkring mig verkar ha bestämt sig för att skaffa barn helt plötsligt (och samtidigt)
:)

Nålbundna sockar

Det är väl inte riktigt rätt årstid för tjocka sockar, men jag har i alla fall nålbundit mig ett par i ull. De är så tjocka att de nästan står av sig själva och känns mer som ett par riktigt mjuka och sköna tofflor. Jag lär ju i alla fall hålla mig varm om fötterna.

Mera brickband

Brickband i ullgarn. Det var ett litet helvete att väva i, tovade ihop sig och jävlades därför vart det ojämnt därefter. Men det fungerar att ha som snöre för olika ändamål när man är ute på lajv. Det gula är växtfärgat med björk eller något liknande. Det bredare bandet är vävt med sex brickor och det smalare med fyra.

Röd sjal

En liten röd trekantig sjal till en liten tjej.
Stickningen ser lite ojämn ut på bilden, men nu har den fått hänga ut sig över natten och ser bättre ut.

Stickad på stickor 20mm.

En väldigt rosa tröja

Jag hatar att ligga sjuk. Att dessutom vara så slutkörd att man inte orkar göra något vettigt samtidigt som man är uttråkad är urtrist! Då är det bra att terapisticka lite. Det här är en tröja med raglanärm stickad i mosstickning. Den är väldigt rosa, men vad gör väl det när damen den är tänkt till formligen älskar rosa. Låt oss hoppas att hon gör det i ytterligare tre månader så kan den bli en julklapp.
Kvar är bara att hoppas att storleken stämmer något som när. Stickprovet såg okej ut, men man vet ju aldrig med de här stickbeskrivningarna från sent 80-tal :D

Brickband

Då ska vi se om jag lyckas förklara hur man kan använda brickorna för att väva band.
Det här är ett väldigt enkelt band, bara två färger och sex brickor. Det blir inte särskilt tjockt, men fint att sätta upp håret med, eller sy på dina lajvkläder.


Några förklaringar:
Det går att göra brickorna likadana på båda sidor, men det är lättare om man märker ut ena sidan på något sätt.
Mina sidor är den vita sidan och trycksidan av ganska självklara skäl.


The beginning:
Det första du behöver göra är att klippa till en hel massa garn.
Jag har använt mig utav 20 längder vitt och fyra längder rött garn. Längderna ska vara lika långa och beroende på hur långt band du vill väva.



Trä brickorna:
Trä alla brickor från samma sida. Jag trär från den vita sidan.
Fyra brickor med vitt garn och två med rött i hål A och C och vitt i hål B och D (se bild 4).

Ihopläggning:
Nu ska du börja para ihop brickorna. Lägg en bricka med vitt garn med vita sidan nedåt, lägg ytterligare en bricka med vitt garn ovanpå, men med vita sidan uppåt (se bild 5).
Lägg en röd/vit bricka med vita sidan nedåt, se till så att hål A hamnar uppe i vänster hörn. Trä nästa röd/vita och lägg med vita sidan uppåt. Se till att de röda längderna hamnar ovanpå de röda från förra brickan. Ta sedan en bricka med vitt garn och lägg med vita sidan nedåt och slutligen den sista med vitt garn med vita sidan uppåt.
Rätta till brickhögen så att den ligger fint.




Varp och inslag:
Trassla ut garnet i båda ändar så gott det går (lite trassel kan man leva med). Slå en knut på ändarna och sätt fast den ena i något fast föremål och den andra i ett bälte du har runt livet. Nu har du gjort dig en varp! Spänn ut varpen och dra brickorna ned mot dig. De ska ligga som på bild 8 inte snett som bild 6 och 7. Observera att en av mina brickor har vänt sig när jag fotade och har trycksidan uppåt där den vita sidan ska vara. Illa, bara att vända den rätt!

Nu ska du ta en längre bit garn. Jag väljer vitt eftersom jag har mest vitt i varpen.
Lägg in garnet (inslaget) i skälet (mellan trådarna i varpen). Du väver från dig själv och uppåt så du lägger in inslaget mellan dig själv och brickorna så nära knuten som möjligt.




Att väva:
För att börja väva snurrar du alla brickor mot eller från dig beroende på vilket mönster du vill få till. För att göra pilar som pekar uppåt snurrar du brickorna ett kvarts varv mot dig hela tiden.
Efter varje snurr trär du genom inslaget igen. Putta till med fingret för att göra väven tätare.
Det brukar bli fult i början eftersom det gömmer sig en del trassel i ändarna.

Något som händer på andra sidan väven är att varpen snurrar sig. Det går att lösa på olika sätt. Antingen kan du snurra brickorna åt andra hållet och kan på så sätt byta riktning på pilarna. Det kan bli jättesnyggt! Eller så kan du samla upp brickorna och fästa ihop dem ex. med en bit garn som du knyter runt. Knyt upp knuten vid den vridna varpen och trassla försiktigt upp alltihop. Sen kan du knyta fast varpen igen och fortsätta med vävandet.

När armarna inte längre räcker till för väven kan du ta biten med färdigt band och knyta fast i bältet.




Bandet:
Woha! Har du ett snyggt band nu? Inte? Blev det ojämnt och skevt? Krånglade något till sig så att mönstret blev fel?
Lugn bara lugn. Hantverk lever sitt eget liv och jag läste så sent som idag att det krävs 10 000 timmars övning på något för att bli riktigt bra på det.

Nålbindningskväll

Är det dags för lite pyssel och lite bilder kanske? Vi kanske till och med kan sortera in kvällens aktiviteter under hantverk.

Jag har haft en liten minikurs i nålbindning här ikväll. Mini i den bemärkelsen att det var jag och en vän här, men med tanke på mitt lilla utbud av nålar tycker jag att det var alldeles lagom.

Nålbindning är en garnteknik precis som stickning eller virkning. Den är gammal, jag har hört rykten om ungefär uråldrig, men jag har ingen källa på det så det tänker jag inte säga högt. Faktum är att jag gjorde ett försökt att gå in på en vetenskaplig databas för att få klarhet, men min högskola tycker tydligen inte att man ska plugga på sommaren, alternativt på natten.

Nålar och rätt lång tändsticka att jämföra med

Korg med bra garner. Det ska vara ullgarn för att det ska gå att tova.

Textur på en nålbunden bit.

Jag gillar texturen som den är, men det här ska bli en mössa och eftersom den är stor som en mindre säck och dessutom lite slarvigt och knöligt gjord tror jag att den bör tovas. Den blir tätare, varmare och får förhoppningsvis en bättre passform.

Nålbunden mössa

En nålbunden mössa med rundad kulle. Egentligen vill jag göra den längre, men den fungerar som den är och jag har ett par tillhörande vantar att göra klart först och främst. Efter det ska jag fundera på om mössa och vantar ska dekoreras eller inte.

Mera band och snören

Tiden går fort när man har mycket att göra, men det är känt sedan länge.
Jag är på sluttampen på en kurs som gått på kvartsfart över terminen och trots att den varit intressant och rolig så känns det skönt att den äntligen börjar gå mot sitt slut.

Här har jag ytterligare ett par exempel på olika band man lätt kan göra. Det enda som egentligen behövs är garn och något att binda fast det i. Det är två olika sorters flätor jag gjort med tre olika färger i varje. Den första flätan går att göra med så många trådar man klarar av att hantera. Den går till så att man tar den första tåten (den längst till vänster) och trär den varannan över och varannan under de andra tåtarna. Sen börjar man om med den nya tåten längst till vänster.

Den andra flätan är svårare att förklara, den görs med fem, eller sex ögglor som du flyttar mellan fingrarna. Det är jättelätt bara någon kan visa hur man gör.


När man sen gjort sina band kan man sy fast dem på kläder, använda som snoddar, eller vad som helst. Själv lajvar jag och tycker det är väldigt praktiskt med remmar och snören och band till lite allt möjligt. Det går att binda fast packning vid en ram med dem, ha som bälte, ersätta trasiga tältsnoddar, laga fållar med. Möjligheterna är oändliga.

Band

Det finns många olika sätt att göra band på och säkert lika många redskap som sätt. Att påta på fingrarna är ett av det enklaste och det enda som behövs är egentligen fingrar och garn. Samtidigt är det svårt att få det jämnt och snyggt. Jag har sett gaffelliknande saker man kan göra band med. Samma teknik som på fingrarna, men med ett jämnare resultat. Själv äger jag ingen sån gaffel, men tager vad jag haver. Mormors gamla stekgaffel och en virknål till draghjälp fungerar utmärkt!

Nålbundna vantar

Här kommer så äntligen bilder på mina första (färdiggjorda) nålbundna vantar. Eftersom en vän fick dem i present har det dröjt.
Det allra första paret jag började med är vita och fortfarande inte helt färdiga. Jag är i valet och kvalet till om jag ska repa upp halva ena vanten eftersom den känns lite för snäv runt fingrarna.

Det här paret är gjorda i ett mjukt tjock yllegarn. Sömade (som nålbundna saker hette förr i världen) med ett väldigt basic och enkelt stygn. Jag tror faktiskt att nålbindning är min favorit garnteknik, men det kan vara nyhetens behag förstås. Egentligen ska man valka ihop vantarna så att de håller ute smuts, vatten och kyla bättre, men då förlorar de sin vackra textur.

Ah, de är snyggare på!

Stickat i orange

Jag hittade några billiga nystan av mjukt, orange, lite platt garn på myrorna för länge sedan. Nu äntligen har det blivit något vettigt av det. Fast jag har ett nystan kvar.




Det är samma nyans på garnet, men ljusförhållandena var helt olika vid fototillfällena.
Sockorna har fortsatt vara fina efter flera maskintvättar. Underbart garn att arbeta med. Undrar vilket märke det var egentligen.

Rosa handledsvärmare

Rosa handledsvärmare med svarta knappar. Virkade i akrylgarn av tvivelaktig kvalitet, vilket som synes gör att de noppar vid tvätt, men sånt går ju att fixa.
Gick jättesnabbt att göra. Tror jag sagt det förr men, jag gillar verkligen när saker blir klara fort.

Blå halsduk

Ännu en halsduk stickad på jättestickorna. De här garnet var lite mjukare, mycket tunnare och något mer svårarbetat. Fast det var roligt att arbeta med.

Jag har otroligt mycket restgarner hemma. Dels flera kassar fulla här och dels en stor amerikakista så överfull att den inte går att stänga hemma hos mina föräldrar. Eftersom det är just restgarner går det inte att göra några större projekt med dem. Det finns för lite av varje sort och jag är inte helt säker på vilka sorter som fungerar att kombinera. Försöker sticka upp lite i taget, men min bekanstkapskrets börjar väl tröttna på raggsockor och halsdukar är jag rädd ;)

Tänkte försöka mig på barntröjor men mitt tålamod håller inte riktigt. Det går så långsamt när man ska sticka på tunna stickor och alla beskrivningar säger att det ska vara yttepyttestickor.

Baggen bär

Det här är Baggen. Han bor hemma hos oss till vår stora glädje. Ibland kommer han med presenter, ibland är han ett stöd i livet och ibland hjälper han mig att posera när ingen annan har tid. Just nu bär han en citrongul halsduk stickad i vanlig rätstickning med stickor 20.
Det är jättekul att sticka med så stora stickor eftersom det går både fort och lätt. Jag som lätt får ont i handlederna av vanliga stickor tycker att de här är sköna att arbeta med. Tror det beror på att jag håller dem annorlunda.