Idag ska jag ägna min tid åt att rita bilar. Blå bilar. Snett framifrån, bakifrån, från sidan, ovanifrån och från insidan. Eller vänta, ta bort det där sista. Det finns bara så mycket ett par händer klarar på begränsad tid. Sen ska jag hinna med min personligtledaskapinlämning så jag kan börja på förstudien. Som jag inte kan börja på förrän vi hittat en exjobbspartner.
Sen ska jag ringa min studievägledare eftersom det visar sig att jag inte kommer kunna ta en magisterexamen på ett år utan måste läsa två eftersom de ska ändra systemet. Jag kan förstå tanken, samtidigt känns det lite jobbigt att bränna alla mina år med studiemedel på ett bräde sådär. Det blir fem år för en examen. Och vill jag sedan läsa vidare, vilket jag vill, ja då har jag ett år på mig att göra det. Om jag visste helt säkert att jag kunde få jobb efter kandidatexamen så kunde jag spara ihop pengar som jag kunde plugga upp, men det vet jag ju inte.
Detta beror troligen på att en Masters examen i stort sätt i hela världen utom sverige tar 5 år att läsa. Ändringen gör en svensk magisterexamen klart mer gångbar då de nu är lite mer än säg en civilingengörs examen i stället för lite mindre.
SvaraRaderaJag vet. Samtidigt vill jag ju kunna gå andra kurser också, som innovationsrådgivning och så vill jag kunna övertyga högskolan om att låta mig doktorera så jag kan få bosätta mig på skolan sen. Då kan det vara bra att ha lite tid kvar om skolan skulle vilja att jag kompletterade med några kurser. Äh! Vi får se hur det blir. Min studievägledare visste inget och hade inte hört talas om några två år på magister. Ytterst skumt!
SvaraRadera