Lammpåsk

Jag har minsann pysslat loss rejält över påsken, men jag har också varit dålig på att fota i vanlig ordning. Sambons påskpresent gick i lammets tecken i år. Det var choklad i lammform, en handsydd påsmössa i ull samt läsk och te med nya etiketter - bild på lamm naturligtvis. Och av allt det här lyckades jag bara fota teet. Rackarns!

Glad påsk!

Glad påsk så här på sluttampen! Här har inte den mista lilla påskhäxa syns till och jag som laddat upp med massor av godis. Vad ska jag nu gör av allt? Stackars mig..

Uschavuscha dags för vantar?

Just nu är det rysligt kallt hemma hos oss. Efter ett elementbyte (det gamla dreglade vatten över vårt golv) har temperaturen dragit sig nedåt i hela lägenheten. Då hjälper det inte att golvvärmen i badrummet aldrig återhämtade sig efter att systemet stängdes av under bytet. Eftersom vi har helkaklat badrum och det är den enda värmekällan i hela badrummet samt att ventilationen där består av ett hål ut i väggen (med galler för) så duschar jag med badtofflor på. Bara tanken på att ta av mig barfota på golvet får mina leder att värka.

Luftat har vi gjort tre gånger nu, men det hjälper inte. Ringt fastighetsvärden men fick inget besked om när de tänker komma - OM de tänker komma. Under tiden sitter jag i ylleunderställ. Brr. Får man göra upp brasa på golvet i en hyresrätt?

Vet inte riktigt vad jag ska tycka..

Fascinerande inredningsattiralj och kanske något att ta efter bjuder oss en affär i stan på. Det finns ju mjukisälghuvuden att sätta upp på väggen som någon form av skämtjakttrofé, så varför inte.. Bra ställe att hänga hatten på. 

Naturligtvis kommer jag att tänka på en av Pratchetts discworldböcker - hörni mina älsklingsnördar där ute, vet nån av er vilken bok? Tio poäng till den som kan rätt svar!

Jag vill inte sova, jag vill sticka!

Jag är löjligt trött, men vill inte gå och lägga mig. Jag vill sticka! Håller på med ett par raggsockor, till mig själv. Det ni!

När jag var liten stickade farmor raggsockor åt oss kusiner. Det sista paret hon gjorde åt mig råkade gå i tvättmaskinen för många år sen. Som ni förstår så krömp de en smula. Men bland allt det garn jag senare fick efter farmor hittade jag sockgarn i ull. Ett nystan och en härva med samma typ av garn som i mina sockor och det skulle inte förvåna mig alls om det är samma garn som farmor faktiskt stickade mina strumpor av. Nå nu ska det alltså bli nya sockor till mig. Hurra!

Te och pulsvärmare

Med te och nålbundna pulsvärmare kan man ha det sämre.

Jag har älskat de här kopparna från Ittala ända sedan jag såg reklam för dem första gången och nu äntligen äntligen äger jag två.

Gatukonst när den är som bäst?

Ja, jo, dags att öva lite på sina måleri-skills kanske?
Jösses..
Titta på länken!

Nålbundet turkost

En gång för länge länge sedan i en verkstad långt långt bort fanns en Martin som lånade ut sina händer utan att knota eller ens sucka minsta lilla. Hans tålamod resulterade i att ett par skogsgröna vantar blev färdiga och ivägskickade till sin mottagare vars händer befann sig för långt bort för att kunna mätas vettigt. Därför beslöt tomten sig för att Martin förtjänade ett par alldeles egna turkosa vantar och som tur var fanns ju hans handmått lättillgängligt.

Lajvsockerchock

Jag har ett lajvsug som inte är av denna världen. Inte så att jag vill iväg på första bästa lajv, men jag vill väldigt gärna åka och lajva med en viss Fröken Godisbit. Där kvittar det lite vad, när eller hur. Vi brukar ha roligt lite hursom. Det hela började med att jag satt och läste ett utdrag från ett par timmars spel på Syskonskapets lajvchatt. Det är länge sedan jag var aktiv där, men många roliga kvällar har jag haft där. Framförallt då internet var en nyhet för allmänheten och jag inte hade en aning om hur många fantastiska tokar som fanns där ute. Folk som var som jag. Det vill säga - folk som inte var som alla andra i skolan. Med det sagt är det inte fel att vara "som alla andra i skolan". Nåja, inte på det stora hela i alla fall, men det är heller inte lätt när man bor i en liten byhåla och inte är som alla andra.

Det här var på den gamla (och dyra) tiden. Tiden för telefonmodem och när jag smög upp mitt i helgnatten för att spela. Och lite för höga telefonräkningar för att det egentligen skulle vara helt okej. (Förlåt mamma och pappa!). Samtidigt hittade jag vänner, somliga har jag kvar än idag medan andra har försvunnit någonstans på vägen. Jag hittade så småningom även VÄS där bordsrollspel och lajv tog över efterhand, men Syskonskapets lajvchatt betydde så mycket då, back in the days.

Jag var på en del lajvchattsträffar och har foton. Ojoj vad jag har foton! Ni vet såna där gamla på papper som måste scannas in. Jag drabbas omedelbart av svåra nostalgikrämpor när jag öppnar lajvfotoalbumet. Hela magen vrider ihop sig av ett enda stort NAAAAW vad alla är SÖTA! Så ni förstår varför jag har såna problem att scanna in bilderna. Jag ligger på golvet och kvider av sockerchock och når därmed inte upp till scannern.