Det är inne att frysa!

Varje år samma visa, vinter. snö och en blåfrusen jag. Är som vanligt på jakt efter en varm kappa. Tycker inte att jag har allt för höga krav. Den ska vara svart, hyfsat lång och insvängd i midjan. Jag skulle föredra om den var av ylle, eller någon bra ylleblandning eftersom jag inte gillar det där prasslande ljudet som kappor i andra material har för sig. Den måste ha ett foder som håller mig varm. De vinterkappor som finns ute nu klarar jag mig inte ens med om hösten.

Dragkedja eller knäppning fram är skit samma. Dubbla knapprader visst, bring it on! Det spelar faktiskt ingen större roll så länge den sitter snyggt, håller mig varm och är tillräckligt klassisk för att kunna bäras under många många år. Jag kan till och med tänka mig att betala lite mer än jag normalt gör om kappan är bra. Problemet är att till och med de dyrare kapporna jag kollat på snarare är gjorda för en vinter i Italien än i Sverige.

Jag får väl återgå till unrsprungsplanen och sy skiten själv. När jag har tid.. Någon gång nästa sommar kanske?

Mer tvål

Tvål med lavendel och olivolja.
Lätt att göra med färdig tvålmassa. Det skulle vara roligt att försöka göra tvål från grunden, men jag känner inte att jag har varken tid eller plats för att kladda med sådant just nu.

Paket!

Det är så roligt att slå in paket! Fint papper och massor av snöre. Det är ingen speciell inslagning, inget konstfärdigt vikt papper, ingenting häftigt gjort med snöret. Fast jag tycker det är fint. Dessutom tycker jag att det är ett papper som tjänar på att hållas enkelt. Ett tag tänkte jag strunta helt i snöret, men.. Ni vet, snören är kul!

Måla måla

Har målat en ram svart, sitter och väntar på att lacket ska torka på ovansidan så att jag kan börja med sidorna. Normalt har jag inte så här mycket tålamod, men jag vill att det ska bli bra.

Tror det här kommer bli bra dessutom. Fint och bra. Fast jag kan fortfarande inte visa upp vad ramen är till för. Det får komma sen. Lätt frustrerande, men vad gör man?

Ska ta och lägga mig när jag lackat klart tror jag. Är trött efter att ha varit i skolan och sedan sprungit runt på stan i Eskilstuna halva dagen. Jag antar att man blir grymt hemmablind när det gäller affärer, eller kan någon förklara varför jag alltid hittar kläder i Eskilstuna, men inte i Västerås. Samtidigt finns det ju samma butiker i Eskilstuna, men H&M har till exempel ett helt annat sortiment, liksom Indiska.

Hittade en grymt snygg klänning på Vero Moda, men jag kände inte att jag hade råd just nu. Vad jag behöver är långärmade tröjor och två sådana för priset av en köpte jag på Cubus som tydligen lägger ned i Eskilstuna. Billigt och bra för mig, lagom för plånboken. Dessutom var tjejen i kassan alldeles strålande trevlig, sånt gör mig glad.

I'm alive!

Tre stora inlämningar/redovisningar på fyra dagar och jag lever fortfarande!
Har en inlämning kvar och ett seminarium, men det löser sig väl. Vad som känns lite jobbigare är att vi fortfarande inte fått något svar (varken ja eller nej eller ens ett vi har mottagit er ansökan) på exjobbsplats. Finns det någon där ute som behöver gratis förändringsledningshjälp så hojta till nu! Vi behöver starta igång inom en tvåveckorsperiod.

Som ni förstår har jag inte hunnit med att skapa särskilt mycket. Kreativitet ligger långt ned på min lista just nu även om det borde placeras högst upp. Det arbete jag har kvar att skriva handlar om kreativitet och komplexitet. Komplexitet hittar man i skärningspunkten mellan kreativitet och kaos. Woha! Jag har lärt mig något. Nu ska jag bara ta mig igenom Murray Gell-Manns Kvarken och Jaguaren för att finna bevis för detta. Jag är säker på att karln vet vad han snackar om, problemet är att jag inte förstår särskilt mycket. Han är nobelpristagare i fysik och arbetar med kvantfysik. Det innebär att alla hans exempel är därefter.
Som innovationsvetare antas jag kunna sätta mig in i och förstå ett område hyfsat väl så jag ser det här som bra övning. Vem vet, jag kanske till och med får smak för kvantfysik och börjar om med min utbildning? ;)

Att lära om förändringsmotstånd

Igår hängde jag och sambon med söta Jenny ut och dansade på synthklubb. Trevligt trevligt!
Lite träningsvärk idag, men det går an. Skulle vilja sy mig en vettig väska att ta med ut på såna där ställen. Jenny fick en av mig för ett par år sedan, men jag behöver nog plocka hem den och så på en ny överdel. Så är det när man syr i sköra material.

Nu ska jag egentligen sitta och skriva om förändringsmotstånd inom organisationer. Ett intressant ämne förvisso, men jag har lite svårt att komma igång och skriva. Sitter och läser igenom ett arbete jag skrev om det för lite mer än ett år sedan och avundas mig själv. Vilket flyt jag hade i språket, vad bra jag skrev! Okej det är bara ett litet arbete, men tänk om jag kunde kopiera och klistra *flina*. Naturligtvis går det inte, det skulle betraktas som fusk, men en del av formuleringarna är faktiskt värda att ha i bakhuvudet när jag skriver det här arbetet.

Vad jag kan, får och gör däremot är att kolla upp vilka källor jag använde för det tidigare arbetet. Vill minnas att jag hittade ett gäng riktigt bra artiklar som är värda att läsa om en gång till. När jag har gjort det ska jag leta vidare efter nya artiklar. Det är ju meningen att jag ska lära mig något nytt också.

Funderingar kring rekryteringsmässa

Har precis kommit hem efter att ha wingat Siri på en rekryteringsmässa. Vi var säkert de gladaste tjejerna på hela IT, teknik och elektronikområdet. Det var i alla fall folk som påpekade hur kul det var att prata med oss och hur mycket piggare de kände sig.
Det som var lite synd med många montrar var att de inte hade något kul att plocka med sig. Jag trodde att företagen vill göra reklam för sig, men de kanske drar ned på det mesta såhär i kristider. En del montrar hade inte ens godis. Vi tyckte lite synd om en montersnubbe så han fick godis av oss istället.

På tal om kreativt tänkande så kändes rekryteringsmässan rätt trist. Folk står och ska representera sina företag, men de vet inte mycket egentligen. De kan berätta lite om företagets profil, men om man som jag inte passar in i ingenjörsfacket, vårdfacket eller något annat fack så blir det snabbt obekvämt.
Väldigt sterotypt. De står bakom sina bord och har jobb, folk springer med CVn och söker jobb.

Nu sökte inte jag jobb vilket kändes otroligt skönt, jag hängde mest med för sällskaps skull, men om jag måste börja söka jobb på såna här mässor nästa år ska jag se till att ha roligt i alla fall. Tror jag ska baka underbara chokladkakor, glasera mitt namn på och dela ut tillsammans med mitt CV. Kanske skulle man ha en egen monter där det står vem man är, vad man kan och vilka sorters jobb man söker. Det låter roligare så.

Idé= P(K+I)

Nu är ni väl intresserade av vad Herr Härén hade att säga? Klart ni är!

Härén säger att idéer bygger på tidigare kända saker som en person parar ihop på nya sätt.
Han pratade om idéperception och att man måste träna upp den. Man måste öva sig i att se när något har förändrats. Att förstå hur och varför och hur det påverkar världen. Och man måste lära sig att våga agera.

Han frågade oss också om vart vi skulle sätta ett extra ögonpar. Vart skulle du sätta dem? Fundera lite på det.












I Nacken? I pannan? Det är de två vanligaste svaren från vuxna människor enligt Härén. Varför? För att vi har hört det så många gånger förr. För att vi genom skolan är programmerade att svara rätt istället för kreativt, men vad är rätt? Vem bestämmer att det är rätt?

Varför väljer vi vuxna inte att göra som barn i förskoleåldern. Att sätta ett öga på ett finger för att kunna kika runt hörn och i trånga utrymmen. Eller på syrrans rum? Det om något måste ju vara intressantare än att ha dem i nacken! Jag vet inte hur det är med er, men hade jag ögon i nacken skulle jag inte se annat än mitt hår i närbild. Spännande..

Han pratade också om vikten av att kopiera och att kopiera rätt. Att våga lära sig hur andra kulturer fungerar. När frågade du en utbytesstudent hur ämnet ni läser ser ut i deras land? Det handlar om att plocka ut godbitarna ur flera olika koncept och kombinera dem för att få fram nya och spännande resultat. Inte att bara sno någon annans idé.


Egentligen sa han så mycket mer. Jag gick därifrån med en lycklig känsla av att allt är lätt. Det är bara att tuta och köra så löser sig resten på vägen. Det är klart att ett större projekt kräver mer än så, men det var en trevlig känsla att bära med sig ett litet tag.
Jag har sagt det här förr, men jag säger det igen. Har du möjlighet att gå på någon av bröderna Häréns föreläsningar så gör det!

Tankar kring måleri, Tokyo och Härén

Jag har försökt att inte bara plugga under helgen, men det är svårt när så många deadlines närmar sig på en och samma gång. Har hunnit med att gå på födelsedagsfest hos fina Linnea och förstöra originalbilden till självporträttet ni ser ovan. Synd. jag la ned en massa jobb på det även om det är fuskgjord. Det vill säga kalkerat och sedan lekt med.

När jag läste Concept Art i somras fick vi lära oss att sättet att framställa en bild på är inte det viktiga när man snabbt måste få fram material som passar. Så länge du inte snor någon annans jobb eller bilder det vill säga. Tycker att det är en rätt skön inställning i all denna hets kreativa människor lyckas skapa sig. På Deviantart finns det diskussion efter diskussion om hur fel människor som kalkerar gör. Det är fult gjort att kalkera av en annans bild och sedan hävda att man själv gjort den, det tycker jag med. Men om man som jag äger originalfotot tycker jag det är kul att leka lite. Dessutom skadar det ingen :)




Här har vi dagens inköp. Egentligen sökte jag japansk papperstejp. Eller så kallar folk i USA det i alla fall. Vet inte vad det kan tänkas heta här. Tror jag ska be Fröken Tekanna och Pernilla att hålla koll åt mig. Hur mycket roligt kan det inte finnas i Tokyo liksom? Vad kan det kosta att skicka en låda pysselgodis åt en utsvulten svensk?

Imorgon ska jag gå och lyssna på en föreläsning av Fredrik Härén. Han och hans bror Teo är bland Sveriges och kanske världens bästa kreativitetsföreläsare. Hade den stora turen att få lyssna till Teo för två år sedan och ser nu fram emot brorsans åsikter.
Sen ska jag försöka ringa mamma och pappa. Det har jag tänkt göra jättelänge nu, men jag måste gräva mig igenom berget av skolböcker för att nå telefonen. Det blir fint med lite motion :)