Förkylningsserie

Inatt vände det. Första dagen utan feber och jag nyser och hostar lite mindre. 

Firade helgen med hostmedicin och The Guild. Kollade igenom alla sex säsonger på rad. Igen. Men det är en rolig serie, lagom enkel att hänga med i. En bra förkylningsserie. Och nu ligger alla avsnitten hopklumpade säsong för säsong på youtube. Så smidigt.

Vi behöver skaffa ny dator. Jag vill spela spel och vår stationära har packat ihop.

Euraklänning

Innan jag blev sjuk påbörjade jag en euraklänning. En vikingaklänning baserad på finska fynd om jag minns rätt. Äh, Google är din vän. För mönster kan ni titta in hos:  https://hantverkat.wordpress.com/tag/euraklanning/ det gick löjligt lätt att plocka ihop klänningen med en här beskrivningen.

Jag valde att göra den i lila linne. Det är möjligen inte en bra färg att välja om man vill återskapa vikingatiden mer seriöst, men just nu är jag mer intresserad av vad som ger mig inspiration än att vara seriös. 

Klockan fem på morgonen

Klockan är fem på morgonen och jag har hostat mig vaken. Hostat sådär så att halsen spänner sig och försöker kräkas på ren reflex. Och här är grejen med mig; jag kräks inte. Jag kräks inte. Det är så djupt fastrotat i mig och paniken väller upp vid minsta lilla känning av illamående. Jag har inte kräkts sedan jag hade min sista magsjuka i högstadiet och så tänkte jag låta det förbli.

Nu sitter jag här med hostmedicin och honungsvatten och morgondagens alla göromål avbokade. Jag hade velat gå på boksignering i Stockholm, men näh. Jag får hoppas att författaren till Odinsbarn (läs den!) kommer tillbaka en annan gång.

Det är faktiskt inte utan att jag tycker lite lite synd om mig själv. Samtidigt så inser jag att det är en vanlig förkylning. Den går snart över. Sambon har fyllt på matförrådet och det finns snorpapper så det räcker. Jag har ju dessutom lyckats låta bli att kräkas hittills. Win!

Uppuppochiväg!

Så var det dags igen.

Varje gång jag flyger panikläser jag en bok eller två. Man skulle kunna tycka att det skulle kunna vara skönt. Bara luta sig tillbaka och läsa i lugn och ro.

                         Arlanda

Men näh. Jag behöver den där boken för att hantera insikten om att jag sitter jättejättejättejättehögt upp i en liten låda. Eller snarare för att slippa hantera det.

                     Uppe i luften

När vi åkte till London slukade jag den  nyutkomna Odinsbarn (Norsk, fantastisk fantasy - läs den!). Den här gången blev det Eld, fortsättningen på Cirkeln. Den har stått oläst länge i bokhyllan nu. Jag tänker att den förtjänar lite kärlek nu.

                        Frankfurt

En sån helg

När resten av kontoret gick på afterwork eller gick hem och helgmyste slängde jag ihop ingridienserna till ett sista styrelsemöte. Ni vet, dagordning, datum för årsmöte, alla dokument inför det. Det där vanliga som man fixar med på fredagskvällar.

Natten tickade över i lördag och efter ett par timmars sömn kastade jag mig ned till den extrainsatta körövningen. För att sedan sprinta över till magdansuppvisning på stadsbiblioteket för att fortsätta till vänner som bjöd på blodbröd, bakat efter ett recept baserat på arkeologiska fynd från vikingatiden.

Därifrån skjutsade jag sambon till spelkväll och improviserade ihop ett besök hos en vän för en kopp te. Te fick jag, både en och tre koppar. I händerna fick jag också en nyckelharpa som jag lyckades klämma fram en Björnen sover på.

Söndagsmorgon och den snabbaste frukosten ever. Hämta upp en annan vän och iväg till skivinspelning med kören. Sju timmars (stående) sjungande senare drog vi hem till mig för att skriva lajvsånger.

Nu tänker jag sova.

Fantomer och Harry Potter, mycket engelskt

Förrförra veckan åkte jag och sambon till London. Första gången för mig och jag älskar stan. Det kommer bli fler resor dit. Och fler musikaler.

Vi gick på The Phantom of the Opera - jag har velat se den sen jag var liten och en kompis mamma hade en Fantomen på Operan-tröja. Och på tal om barndomsdrömmar svängde vi in på British Museum och tittade på mumier också. Och kristallskallen. Den har jag velat se sen jag läste om den i en Fantomentidning som liten. Den är inte lika gammal eller lika grön i verkligheten som tidningen fick det till (duuuuh, den är i kristall!) men rolig ändå.

Tenördar som vi är så passade vi på att dricka afternoon tea på Ritz. Det var ju pampigt. Mycket rosa. Och mycket engelskt. Och på vägen tillbaka till hotellrummet upptäckte vi att det var helt tomt vid plattform 9 3/4 på Kings Cross station. Dagtid är det långa köer och det har inte känts värt att tränga sig fram dit, men nu så! Det var så lyckat att jag till och med hade min slytherinhalsudk med mig.

Ni vet: #slytherin #snakepride och så vidare